The Show Must Go On

Livet fortsätter, utan Maggan. Ingenting är som förut, allt är precis som förut - nästan. Sinnesstämningarna skiftar som aprilväder; lycklig över att få leva, lycklig för min älskade familj, lycklig över livet. Samtidigt en sorg och en smärta som hela tiden finns i bakgrunden och som ibland överväldigar och övergår i känslan av meningslöshet.

Idag är det Allhelgonna och döden känns extra påtaglig. Resten av familjen har varit på innefotbollsturnering i Eslöv (av alla ställen!) och jag stannade hemma för att städa och fixa i lugn och ro. När tystnaden la sig i huset försvann dock orken och istället blev jag sittande vid köksbordet i tankar.

Om en vecka är det begravning och dags att möta Maggans familj. Hur ska jag ta mig igenom det? Jag har ingen aning men vet att jag måste gå, även för min egen skull. Dessutom har jag fått besked (via ett medium) om att jag inte bara ska gå på begravningen utan dessutom ha min gula blomma på mig eftersom den gör Maggan glad!? Halsbandet med blomman fick jag samma dag som Maggan dog och hon har aldrig sett det. I det här livet...

Dagens kloka ord:

"Det är inte HUR LÄNGE man lever, det är HUR man lever"

GreenHeart

Till Minne av Maggan

Maggan finns inte mer.

Min älskade vän sedan 18 år kördes ihjäl i måndags.

Den 6 oktober - internationella barndagen - bestämde ödet att tre små barn inte längre behövde sin mamma, att en man inte längre behövde sin allra bästa vän. Den 6 oktober 2008 blev en bil ett mordvapen. Föraren var en pappa med två barn i bilen, en pappa som för ett kort ögonblick bländades av solen och därför inte såg cyklisten i korsningen. Maggans liv tog slut. Kanske även pappans? Två personer befinner sig på fel plats vid fel tillfälle och plötsligt förvandlas en vacker höstmorgon till ett inferno av sorg, chock och total meningslöshet.

En människa så älskad som Maggan lämnar en stor sorg och ett stort tomrum efter sig. Hur ska vi nånsin kunna fylla det?

Min vän fick inte fylla sitt liv med tillräckligt många dagar men hon fyllde både sina och många, många andras dagar med liv. En mer levande människa än denna envisa, kloka, roliga smålandstös har jag aldrig mött. Hon fattas mig så hjärtat värker.

Tack min Maggan för att jag fick vara din vän, jag glömmer dig aldrig. Din varma själ ska lysa upp den mörka väg som vi nu måste fortsätta gå utan dig.

Idag finns det inga kloka ord. Idag finns bara tystnad.

GreenHeart

Nu får vi gå med strumpor på

Hösten är här. Håret har fått en rödare nyans och fötterna har (trots protester från samtliga tår) fått strumpor på. Lika traumatiskt varje år. Sandaler ok, stövlar ok - men vad har man däremellan? Löser det på samma estetiska sätt varje år, barfota i gummistövlar! Som tur är har jag flera par att välja på så jag kan matcha allt från regnställ till festklänning, man vill ju passa in...

Har varit hemma och sjuk ett par dar. Enligt empiriska studier så blir man ju sjuk när man inte lyssnar på sin kropp. Och min stackars lekamen har gått på ren envishet ett par veckor. Orken tog slut efter festivalarrangemangen men man har ju aldrig tid att ta sig tid. Sen måste man ta sig desto mera tid till att bli frisk igen men man lär sig visst aldrig. (Vet att man ska skriva jag och inte man men när jag menar man måste jag väl få skriva man? Eller kvinna?)

Nu kom familjen hem. Barnen direkt upp för trappan till mig. Inte hej eller kram utan:

"-Meeen mamma, jag skulle ju spela Mario Cart. Ahhhh! Hur läääänge ska du sitta där? Som du vill (betyder eg skyll dig själv), jag kollar på Disney istället."

Stackars barn, vilken uppoffring! Så blir det när sonen vill ha datorn i sitt rum och jag vägrar lyssna på den "musik" som ackompanjerar tv-spelen när jag sitter vid datorn.

Noterade just att klockan närmar sig 5 och då måste jag skynda mig. (Tufft jobb att vara tidsoptimist men nån måste ju vara det.) Måste fortsätta gallra i häcken, det tar sin tid och mörkt lär det bli. Har inte hunnit ansa sedan förra hösten så det är rena djungeln.

Oj, nu var jag kanske lite otydlig. Häcken mot gatan alltså, ingen annan!

På återseende.

Dagens visdom " Om man springer fortare än ljuset så svartnar det för ögonen"

Gröna Bönan

Baksmällar

Söndag igen. Min briljanta plan att blogga på söndagarna, när jag i teorin har mer tid, har fallit på den senaste tidens söndagsbaksmällor/smällar.

Dessa smällor/smällar kan vara av olika slag. Några exempel: Dagen efter ett bråk med släkting-baksmälla, Dagen efter flera månaders planering och genomförande av festival-baksmälla, Dagen efter ett långt upprors lyckade resultat-baksmälla och, inte minst, Dagen efter en synnerligen trevlig kväll i goda vänners lag lyssnandes till ungdomsikonen Dan Hylander-baksmälla! (Feel free att fylla på med fler förslag.)

Ursäkta mig en stund, måste poppa nya popcorn till yngste sonen som, till skillnad från övriga pojkar i familjen inte spelar match idag, ligger i soffan och kollar på film. Mammas stolthet!

I´m back! Och det är två stora pågar också. Nu tänkte jag vara lite kreativ. Vilket är svårt när två killar står och läser över axeln... Har ni inget liv eller?

Som sagt den sista (senaste?) tiden har det hänt en del. Vår uppdaterade 2.0 skola invigdes med pompa och ståt, solen sken och vita duvor flög mot framtiden. Både radio och press var på plats och Upproret fick än en gång göra sin röst hörd. Ett vårddträd i form av en kastanj överlämnades och A:s vackra dikt lästes högt av vikarierande skånetös.

Den Stora Bokfestivalen har också kommit och gått. Månader av planerande ledde fram till ett kraftprov och en succé som nu har övergått i en känsla av...matthet. (Inte av saknad som en del trodde.)

Min andliga förkovran har tagit ett rejält "vingtag" (kliv låter lite för jordnära) framåt. Har tack vare min nya andliga vägvisare upplevt möten med såväl mig själv som med existenser utanför vårt vanliga synfält via seans, meditation och TuiNa-massage. En ny resa har börjat. Och det är så spännande! "You never walk alone" som min fotbollstokige make skulle uttryckt det.

Så långt, så gott. Nu är det dags för lite mer konkret andlighet, mindfulness i hushållsarbetet. Nästan svårare än att kommunicera med andar - i min värld.

Dagens ord kommer från den evigt kloke Dan Hylander:

"Vill du ha håriga hannar, är du bra dum om du stannar här."

Greenheart alias Gröna Bönan

GETINGAR OCH ANDRA GULA FAROR

Hej helgfirare.

Fick en liten stund över så jag tänkte -"Om man skull blogga lite? Nu när jag har datorn och sonens rum för mig själv."

Det funkade jättebra, hann precis sätta mig innan två katter, två söner och en sonkompis bara måste vara just här. Eftersom det trots allt är sonens rum kan jag inte gärna be dom gå. Jo katterna kan jag be snällt, dom är ju än så länge (!) bärbara.

Tålamodet är inte på topp. Heldag med pojklaget på Bakken igår, isäng vid 1 och väckt vid 7 av äckligt piggt barn (som också la sig ett). För att få mig på riktigt bra humör satte han dessutom på OS-sändningarna så att jag kunde njuta av nåt som jag tror heter "tvåskallerodd". En fördel med roddsport är att den är tämligen ljudlös. Skulle också kunnat vara vackert att titta på men den kinesiska "sjön" som dom rodde på är misstänkt lik med-våld-konfiskerad-odlingsmark alt. bortschaktat-hundraårigt-bostadsområde-med-stort-kulturellt-värde. Men vad vet jag?

Åter till våra rödvita grannars mest kända Bakke. Traditionen med ösregn upphörde igår men det var tur att vi hade alla regnkläderna med för vad skulle vi annars släpat på? Solen gassade rejält och ungarna, i alla åldrar, svalkade sig med "flum-ride" och vattensprutande piratskepp. Vi andra, mer mesiga vuxna, fick nöja oss med att bli nerstänkta av välvilliga anhöriga.

Vid sex-tiden insåg jag plötsligt hur mycket folk det var; barnfamiljer med hundar, ballonger, vagnar och picknick, vitklädda danska släkter firandes 75-årsdagar, svenska svensexor med bl a en ovanligt testosteronstinn Pippi Långstrump (Barnen frågade - Var har du apan? Pippi pekade på sin kompis och sa -Där!). Insåg också att lite regn faktiskt är att föredra, det glesar ur leden en aning.

En annan fördel med regn är att getingarna håller sig i papperskorgarna, igår var dom överallt! Fördelen med invasionen var dock att man blev lite blasé:" - Du har en geting på armen. - Jaha. Du har en geting i ölburken. - Jaha. Du har en geting i munnen. -Ajjjj!" Det blev några stick men ingen var allergisk så det var bara att ställa sig i karusellkön igen. Men ungarna trivdes, åkband är frihet och dom åkte av hjärtans lust. Vi vuxna låtsades inte ha koll så dom fick känna sig riktigt stora när dom själva sprang runt bland favoriterna. Det är mycket jobbigt att inte ha koll på 13 barn en hel dag... Tur att det finns glass (-ar) för oss som inte kan koppla av med en öl!

Nu har familjen kört iväg på fotboll ( Jo, faktiskt. Men bara andra matchen idag.)och jag är själv hemma så det är dags för lite kvinnoarbete: "-Hallå Toblerone och Marianne, nu kommer jag! Har ni satt på filmen?"

Dagens klokhet:

Ta väl hand om barnen av idag. Imorgon kan dom vara dina vårdare.

Och glöm inte flagga för Söderparkskolan imorgon!

GreenHeart

Jag finns, alltså tänker jag!

Hej alla trogna, och för all del även otrogna, läsare.

Long time no hear from - from me alltså. Många skäl till denna fördröjning men nu är jag tillbaka i cyberrymden. Jag har i dagarna burit in (den icke-bärbara) datorn till sonens "nya"rum. Omgivningen är mycket mer inspirerande här och jag ser fram emot alla kloka tankar som kommer att alstras bland Manchester United-posters och BMX-tidningar. Nya tankar blir det förvisso...

Klockan är definitivt över sängakanten för mina pågar så det är dags att stoppa ner dom i rena svala lakan. Med andra ord lämnar jag er för att återknyta kontakten med Roald Dahl och hans Matilda. Jag hoppas verkligen att vi ses snart igen. Som sagt, jag finns, jag tänker och jag skriver! På återseende.

Dagens kloka ord är stulna rakt av från dagens sommarpratare Sissela Behn:

PLOCKA ROSEN, LÄMNA TAGGEN

GreenHeart

STÄNDIG SOL GER ÖKEN

Rubriken är egentligen ett arabiskt ordspråk som jag har tagit till mig och sprider i tid och otid. Men det är ju så bra!

Just nu fungerar ordspråket ordagrannt, inget regn men väl sol, sol och sol vecka ut och vecka in. Växterna dör, potatisarna skrumpnar (så vi får väl äta pommes till hösten...) och skogsbränder härjar som vore vi i det stora landet i väst. Bevattningsförbud och uttorkade åar ger syn för sägen och nätterna tillbringas i den svettiga marans krampaktiga omfamning.

"Vi vill ha rain" som helsingborgsbönderna en gång skanderade när franskättade drottningen anlände till sitt nya hemland. (Drottningen kände sig väl emottagen ehuru hon uppfattade orden "Vive la Reign" m a o leve drottningen.) Denna story plockades från en trött hjärna så rätta mig gärna om minnet sviker.

För att återknyta till rubriken; "ständig sol ger öken". Även om det känns jobbigt att erkänna det så är nog lagom bäst. Julafton varje dag skulle inte vara så kul, inte ens för mig. Hur känner man igen lyckan, och kan uppskatta den, om man alltid är lycklig? Vad är sorgen om inte en förutsättning för glädje? Lördagsgodis varje dag tappar snart sin tjusning.

Hur sammanfattar man då ovanstående tankar? Jo, variation i lagom dos och möjligheten att få längta efter något som man bara kan njuta av vid sällsynta tillfällen, så borde livet vara!

Dagens kloka (?) tankar är redan tänkta och nerpräntade ovan så det får räcka för idag.

Istället en liten fråga så här i fotbollstider: Varför var svenskarna så rädda för det grekiska lagets medellängd? (Helt i onödan visade det sig.) Jag menar, det är väl fötterna man spelar med och dom är väl längst ner oavsett hur lång man är? Nån som vet?

GreenHeart

SÖSTRA MI

Eller "min syster" , som vi säger på sydländska...

Hon är helt fantastisk. Vad skulle jag göra utan henne? Så lätt man glömmer bort det nära och självklara.Vänner och kärlekar kommer och går. Föräldrar försvinner eller består. Men en syster blir man inte av med i första taget.

Och varför skulle man? Hon är ju jag fast inte alls, hon är den som vet allt om mig men älskar ändå (eller kanske just därför?), hon är lika självklar som luften jag andas och lika omistlig och livgivande.

En gång för länge, länge sedan var jag utan en syster. Jag hoppas innerligt att jag aldrig behöver vara det igen.

Tack för att du finns Syster-Yster! Jag älskar dig!

Dagens klokhet är en hälsning från en storasyster till en lillasyster:

" Den som inte kan vara ett gott föredöme kan ju alltid vara ett varnande exempel."

GreenHeart

DOLLY OCH DRÖMMAR

Sitter här och "rippar"(är man cool eller...) alla Dolly Parton-CDs som biblioteket hade att erbjuda, 7 stycken närmare bestämt. Nu är det mindre än en månad kvar till D-dagen i Malmö och min ambition är att lära mig ALLA låtar utantill!

Funderar på om det är fräckast med cowboyhatt av halm eller jeanstyg? Det är ju trots allt sommar så jag bör undvika svart. Bör jag också gå tillbaka till min naturliga hårfärg? Blond alltså. Det var visserligen över 20 år sen som håret mörknade men som alla vet "blondes have more fun"... Rutig skjorta kan man väl fynda på Granngården och tuggtobak ska väl inte vara helt omöjligt att hitta (Reservplanen är lakrits en masse. Bör lämna lika äckliga spottspår i mungiporna.) Det här med mustaschen kan bli knepigt men det börjar ju bli dags att ansa bikinilinjen så det löser sig.

Hmm? Tänkte skriva om Dollys fantastiska musik men tycks ha fastnat i utseendeträsket. Men det gör ju de flesta. Även om det brukar vara Dollys fysionomi dom hakar upp sig på och inte sin egen...

Märkligt att folk kan reta sig så på en kvinna som bara valt att gå sin egen rosa väg. Kan man verkligen vara en smart affärskvinna om man begåvats med (nåja) stora bröst och blond peruk? Ja, kära feministsystrar, det kan man faktiskt.

Dolly hade en dröm. (Kanske inte lika tjusig som Dr.Kings men dock.) Hon har förverkligat den och hjälpt många andra på vägen. Hur många av oss kan säga att vi gjort det?

Mer kärlek och ödmjukhet och mindre missunnsamhet skulle vara trevligt som omväxling. Då kanske fler skulle våga förverkliga sina drömmar?

Kloka ord lånade från Dunderbar:

"Livet är som en stor myshörna, det gäller bara att komma på hur man ska placera kuddarna."

GreenHeart

VED OCH VÄRK

Veckan inleds med stela leder och träningsvärk. (Alltså måste jag ha muskler!)

I lördags var det dags för kompisen H:s traditionella Vedbärarfest. Vet inte om namnet gör evenemanget rättvisa; Vi var ca 10 personer som klockan nio, på Pingstafton, i 25 graders värme, samlades för att bära, klyva, såga, stapla och flytta 23 kubikmeter ved. Det är MYCKET ved.

Som belöning fick vi hembakta bullar till lunch och grillmat på kvällen. Även de som "tyvärr" fått förhinder under dagen, men som kunde komma lagom till maten (!), fick äta.

När vi ätit var det så dags för fest med tanken att senare bege sig till någon trevlig lokal i staden. Det var då som jag insåg det luriga i upplägget; vem orkar förfesta efter en hel dag i solen vid klyven? Jag orkade knappt äta, än mindre tänka på att ställa mig på ett dansgolv. Smart tös den där H: "jag bjuder på mat och dryck" säger hon generöst samtidigt som hon raskt räknar ut att majoriteten av de oavlönade slavarna kommer att somna lagom till Bolibompa.

Bortsett från veden har det varit en sagolikt somrig vecka och fruktträden har både slagit ut och blommat över. "Hurra det snöar" skek barnen när dom satt i plastbaljan under äppelträdet. Hade i och för sig inte gjort nåt. Intill badbaljan står nämligen snow-racern som fortfarande väntar på årets premiärtur. Kanske vi skulle ge upp nu?

Har fortfarande inte lyckats få soffpotatisen att lämna huset för att plantera sina namne. Det börjar bli bråttom om det inte ska bli som vanligt - potatisen hinner frysa innan den mognat...

Men jag har i alla fall nogsamt noterat i min almanack att bönorna ska ner i jorden på Blenda-dagen. Det känns tryggt tycker jag. Katastrofer i Burma och Kina, översvämningar i norra Sverige, Åmsele-mördare på rymmen och gamla trasiga möbler i nybyggda skolor med high-tech-tavlor: Skönt att åtminstone bönorna vill ha det som det alltid varit!

Kloka ord på sängkanten:

" Utan baksida ingen framsida.Utan rörelse ingen vila.Utan mörker inget ljus."

GreenHeart

LONG TIME NO HEAR FROM

Förlåt förlåt mina kära läsare. Förstår att ni saknat mina visdomsord. Behövde en liten tid att vänta in min själ. Nu befinner sig kropp och själ åtminstone i samma tidszon. Gott så.

För att hjälpa själen har jag börjat på TuiNa-massage, eller snarare TuiNa-terapi. Om du är öppen kommer det du behöver i ditt liv att uppenbara sig på det ena eller andra viset. Jag är ju en modern kvinna så jag förstod vinken när jag fick ett mail från "Wings of Harmony". Innehållet var som skrivet just för mig (tänka sig!) så jag nappade på erbjudandet om 30 min GRATIS konsultation. Då jag är en info-nörd kollade jag naturligtvis upp både terapeuten och behandlingsformen innan. Vinkar i all ära men sunt förnuft är ju aldrig fel...

Blev inte besviken. Ont gjorde det och pengar kostade det men valuta fick jag så jag har redan bokat nästa möte. Svårt att förklara men jag har känt mig ovanligt glad ända sedan dess (inte bara p g a att det inte gör ont) och nästan tillfreds med livet mitt i allt elände. Med andra ord, värt varje krona. Ska bli spännande att se vart den här vägen leder.

Passade på att fylla 40 innan maj månad slog ut i blom. Vill passa på att tacka för ALL kärlek och ALL uppvaktning i samband med denna dag. Nästan så man tror att man är populär som jag sa till min goda vän lärarinnan från Lund som överraskande dök upp framåt kvällningen.

En annan god, och förhållandevis ny (ung?), vän har den senaste veckan debuterat inom show-biz. Fantastiskt modigt. HURRA HURRA vad du är bra kära A! Längtar efter vår middag på tu man hand...

Mitt i vårgrönska och fågelsång bestämde sig moster Hilda för att det var dags lämna denna smärtans boning och vandra vidare till skönare dalar. Igår hölls begravningen och jag mötte ännu en fantastisk kvinna på min väg, Kirsten. Hon är präst i församlingen och tillika en varm och humoristisk f d gymnastikdirektör som sjunger snapsvisor och kramar församlingsbor. Tack vare hennes goda hjärta och Göinges ögonbedövande skönhet fick Hilda ett vackert farväl.

Nu får det räcka för idag mina kära vänner. Har jobbat helg och krafterna tryter. Tror minsann att det söta körsbärsvinets sköna dimma börjar avdunsta och då gäller det att hoppa i säng innan hjärnbristen slår till.

En hoppingivande tanke att ta med till morgondagen:

"JAG VAKNADE OCH DÄR LÅG HELA VÄRLDEN FRAMFÖR MIG"

GreenHeart

BARN OCH VÅRKÄNSLOR

Sol och regn, normalt aprilväder, äntligen. Vårkragarna är på väg att slå ut i rabatten. Har planterat dom vid brevlådan så att man garanterat ser gula små solar varje morgon.

Med våren kommer som bekant vårkänslorna. Härligt! Maken har noterat att bikinibrudarna redan krupit fram ur sina vinter-iden. Konstigt, jag har inte sett en enda. Å andra sidan är min vårfrekvens inställd på byggarbetare. Dom brukar vara snabba med att slänga tröjorna när solen värmer. Det vårtecknet tycks dock dröja.

Undrar om det är våren eller bara vanlig "tantsjuka". Plötsligt tycker jag att Brolle Jr ser alldeles väldigt trevlig ut. Kommer på mig själv med att titt som tätt sätta på Youtube och knappa in hans namn. Att han sedan sjunger som en gud, har humor och verkar riktigt vettig gör ju inte saken sämre. SUCK! Drömma får man och känna får man och glad blir man. Alltid nåt.

Barnen har än så länge inte gett uttryck för några positiva vårkänslor. Det kan förstås bero på deras eviga förkylningar men dom verkar mest trötta och irriterade. På kärleksfronten inget nytt; Lillkillen är fortfarande tryggt förvissad om sin kärlek till dagisfröken och storebror har bara ögon för sin fotboll. Det blir svårt för eventuella flickor att konkurrera med den rivalen. Brås han på sin far så dröjer det läääänge innan han inser vitsen med tjejer. (Eller killar om nu det skulle visa sig vara en preferens.)

Apropå barn och nutida uppfostran kommer här några riktigt kloka ord:

"Om du vill få barn att behålla fötterna på jorden,

så lägg lite ansvar på deras axlar."

GreenHeart

DRIPP DROPP

Man skulle kunna tro att det plaskande ljudet alstras av snön som äntligen smälter men ...nej. Det är näsan som droppar; droppen Dripp och droppen Drapp droppar i kapp snabbare än näsduken hinner säga attjo!

Exakt hur många baciller finns det egentligen? Och varför måste alla bo just i vårt hus? Och samtidigt? Det finns en hel värld att förpesta utanför dörren så snälla snälla baskelusker, flytta genast till någon som behöver er bättre!

Hade annars fina planer för april månad. Gå ner 20 kg, ordna 40-årskalas för 50 pers, bygga uterum och carport, sätta kantsten och spika staket. Eventuellt lära mig laga billig, näringsriktig, ekologisk och god mat också samt pyssla och läsa med barnen 8 timmar/dag. Typiskt. Nu blir det inte så. Dumma förkylning. Måste istället ligga i sängen/soffan/saccosäcken och tröstäta choklad/glass/jordnötsringar istället. Vad gör man? Inte mitt fel i alla fall, om det bara inte varit för bacillerna så...

Dagens kloka ord har tydligen inte haft någon effekt på ovanstående skribent:

"Även den längsta resa börjar med ett enda steg"

GreenHeart

MUSIK MON AMOUR

Lördag eftermiddag. Försöker lära känna min"nya" dator. Håller på att lägga in musik för att sedan, förhoppningsvis, bränna ner favoriterna på en CD. Efter mycket klickande insåg jag att ikonen"RIPPA" betyder kopiera (?). Det går åtminstone att hitta musiken igen så nånstans är den sparad...

Det är nästan magiskt, de känslor, minnen, dofter och platser som musiken framkallar. Just nu sjunger van Morrison och plötsligt är det ljuvlig sommarkväll på Malmö Museum och "Brown eyed girl" framförs av en för kvällen mycket butter Van the Man. Bob Marley framkallar minnen av en salongsberusad make som sent en natt halvsover på hallgolvet sjungandes "No woman, no cry"... Ena stunden är man student i Lund, nästa minut nybliven 15-åring pirrigt förälskad i killen på scenen - han är min! Tiden går fort när man berått mod går vilse i minnenas vindlande korridorer.

Men men. Tanken var ju att jag skulle tillverka en gå-bort-CD till kvällens värdinna så jag får väl motvilligt komma hem igen. Ikväll är det flickfest och därefter är det äntligen dags för en dans kväll. Som jag längtat! Igår när Tina Nordström vann årets upplaga av Let´s dance så kunde jag knappt sitta still. Och frågan som jag ånyo ställer mig är: VARFÖR dansar jag inte mer? Springa, gympa, gym, stavgång, tennis, simning och basket. Har provat det mesta men dansen är överlägset roligast. Skulle aldrig komma på tanken att springa i två timmar men dansa lika länge går alldels utmärkt!

Tack för att jag får vara en tillfällig gäst i ditt liv. Här följer dagens kloka ord:

"Du är inte särskilt snygg och jag är likadan

men vi är nästan vackra om man kisar lite grann"

GreenHeart

SINNESRO

När världen snurrar allt fortare och när att-göra-listan aldrig tycks ta slut. När man varken vet ut eller in eller upp eller ner och hjärnan slår knut på sig själv. När alla behöver din hjälp och kraven bara ökar och när tiden aldrig räcker till.

Då är det bra att kunna följande kloka ord:

SINNESROBÖNEN

Liv, ge mig sinnnesro att acceptera det jag inte kan förändra,

mod att förändra det jag kan,

och förstånd att inse skillnaden.

Låt dock aldrig min sinnesro bli så total

att den släcker min indignation

över det som är fel, vrångt och orätt.

Att tårarna slutar rinna nerför mina kinder

och vreden slocknar i mitt bröst.

Låt mig aldrig misströsta

om möjligheten att nå en förändring

bara för att det som är fel är lag och normalt,

att det som är vrångt och orätt har historia.

Och låt mig aldrig tvivla på förståndet

bara för att jag är i minoritet.

Varje ny tanke startar alltid

hos en ensam.

GreenHeart

GLADARE PÅSK UTAN BURÄGG!

Idag skärtorsdag sitter jag här på jobbet, utklädd till påskakärring, och längtar ut i solen. Har tyvärr åkt på det långa passet så det är väl mörkt när jag kommer hem.

Nåväl. Imorgon är vi lediga och då ska jag, oavsett snödjup!, plantera mina vårblommor i krukorna på trappan. Kom liksom av mig när snöstormen drog in i måndags men idag skiner solen och torget är knökfullt av ljuvliga blommor och glada människor. Leendena kan även bero på att det är sällan man ser en påskakärring i 40-årsåldern modell större. "Skönt att man kan hjälpa folk att må lite bättre"- intalade jag mig om och om igen...

Ser fram emot lite ledighet. När penicillinet är slut orkar jag kanske t o m göra nåt annat än jobba och sova. (Sova och sova. Med en snarkande man, en liten kille som bråkar tills han får en hel säng för sig själv, en större kille som vill ligga nära, en morrande envis kattdam som vägrar flytta sig samt en kattunge som hela tiden måste dia och trampa i mattes hår är det inte helt lätt. Tänker varje morgon när jag kämpar mig upp att ikväll, då ska det bli ändring. Barnen i sitt rum. Mannen får sova på mage och katterna får vara instängda någon annanstans.

Men så blir det kväll. Alla är så trötta. Och det är så mysigt att somna ihop. Och så fortsätter det...)

Ett vårtecken: Idag jobbar jag barfota!

Ett annat vårtecken: Idag har jag fodrade allvädersstövlar.

Ett vårtecken: Tvätten hänger ute och torkar.

Ett annat vårtecken: Den frysta tvätten sitter fast på linan.

Nej. Nu får det räcka för idag. En riktigt lång härlig helg hoppas jag att vi alla får!

Dagens kloka ord:

"Det är nog inte så roligt att vara mumie när allt kommer omkring"

GreenHeart

Mindfulness

Mindfulness. Detta vackra ord. Att hjärnan och kroppen ska finnas på samma plats samtidigt.

Att göra en sak i taget. Att vila i aktiviteten; stryka kläder, skala potatis, betala räkningar.

Var sak har sin tid. Vi tjänar ingenting på att försöka göra allt samtidigt.

Njut av ögonblicket, varva ner och sluta reta dig på tvätthögen. Inse, den kommer aldrig att ta slut, förlika dig med tanken. Disken, dammet, maten - inkorgen är inte tom när du dör. Så funkar livet. Det är livet! Ta hand om ditt liv, det kan ta slut fortare än du tror...

Dagens visdomsord: " Det gäller att leva i nuet, för när ska man annars leva?"

GreenHeart

Tö och Tibet

Snön smälter och värmen stiger här i Skåne. Man hotar med vinter hela påsken men vem bryr sig? Kul för barnen att äntligen få sportlovsväder.

En plats där värmen inte stiger är Kina. De kinesiska ledarnas hjärtan tycks kalla som is. Tibetanernas kärleksbudskap når inte genom kinesiska murens tusenåriga blodiga historia.

Snart är det OS i Kina. OS-tanken är förbrödring och fred. Smart att välja Peking? Förhoppningsvis kan världens strålkastare lysa upp de mörkaste fängelsehålor och sportstjärnornas glans sprida ljus över det verkliga Kina.

Dagens passande citat:

"Det behövs minst två för att stifta fred, medan en enda kan starta ett krig"

GreenHeart

Aprilväder i mars?

Måndag igen. Jobbar på min lediga dag. "I aim to please"... eller hur det nu var. Nåväl, det var ett givande möte så det var värt resan.

Igår bestämde jag mig för att det var dags för vårbruket i trädgården. Började med att rensa vår fina rabatt på framsidan av huset, den enda som får kontinuerlig TLC. (I förhoppning att förbipasserande ska tro att hela vår stora dolda trädgård är lika fin.) Kände mig mycket nöjd och såg fram emot att se resultatet i dagsljus. Tji fick jag! Nog var rabatten fin, men det var ju inte ett orört snötäcke jag hade tänkt mig...

Vilken dag. Snö, sol, tö, snö, sol, tö osv Höll mig inne så mycket det gick. Helt andra idéer fick de tre pojkarna som genast måste ut och ha snöbollskrig. Kul att nån uppskattar att tiden är ur led.

En kollega sa idag "Våga vägra vinter". Jag skulle vilja tillägga :"Våga välkomna våren". Trots allt så vet vi ju alla att Kung Bore bara är såååå körd. Kryp upp i soffhörnet med lite jordgubbste och dröm om varmare dagar. Dom kommer snart!

Dagens kloka ord: "Det som göms i snö, kommer upp i tö"

GreenHeart

Tid är bara nåt dom hittat på

Så var det fredag igen. Veckan gick fort men så är det ju när livet leker och penicillinet flödar.

Imorgon är det jobbedag igen för mig. Om jag får jobba ifred och inga kunder dyker upp ska jag påskpynta på avdelningen. Kul. Enda gången på året som man tycker att kombinationen gult, illgrönt, lila och cerise är himla trevlig så det gäller att passa på.

Vår duktiga praktikant har slutat idag. Fantastisk tjej, smart, snygg och trevlig, vill bli jurist. Hon lyckas säkert. Härligt med såna ungar. Just det, ungar.

Insåg plötsligt att hennes pappa gick i skolan med mig. M a o skulle jag kunna ha barn i hennes ålder, m a o kan jag inte vara 20 år längre...

Tid är verkligen skumt. Förvisso bara nåt vi hittat på men ändå. En timme är inte lika lång alltid, j-för tandläkarbesök och massage t ex. Har ännu inte haft tid (!) att läsa "Tio tankar om tid" men Bodil (Boel?) tycks vara en väldigt klok dam så jag får nog skärpa till mig.

Som av en händelse kommer här dagens ordspråk, 2 stycken nu när det är fredag och allt:

1: " Dagarna som går, det är livet." 2: "Morgondagen är blott en chimär"

Trevlig helg tillönskas av

Green Heart

Ljuv musik

Sitter här och funderar på hur hjärnan funkar. Här har jag gått omkring med mina streptokocker dag som natt i flera veckor. Mått dåligt? Javisst. Ipren och Panodil om vartannat. Men det får ju gå. Nu när jag VET att jag är sjuk mår jag så mycket sämre för jag borde ju må riktigt dåligt när jag har halsfluss. Eller inte?

Hade en spännade diskussion med en upprörd bekant igår. Hon hade hört en forskare som bekymrade sig för hur man skulle kunna göra läkemedelstester på folk utan att placeboeffekten påverkade resultatet. Dah! Det som man naturligtvis skulle forska på är hur man istället för läkemedel (borde heta symptomdämpemedel för läker gör dom sällan!) kan göra folk friska m h a placebo. Finns ju ingen bättre medicin, inga biverkningar, inget beroende, ingen kostnad.

Oj, där blev det lite tokigt. Hur ska det då gå fär alla läkemedelsbolag? Om människor blir friska, det kan väl aldrig vara bra. Tänk på världsekonomin och lyss till forskarnas ljuva musik:

"Om du mår dåligt, ta en tablett, om du mår dåligt av tabletten, ta en annan tablett osv. Blir det många piller att hålla reda på så säljer vi även dosetter till överkomligt pris."

Betydligt ljuvare musik blir det förhoppningsvis på lördag när KENT gästar staden. Då behövs inga lyckopiller, endorfinerna kommer att dansa av sig själv. Om fler människor dansade och sjöng regelbundet skulle läkemedelsföretagens vinst minska drastiskt!

Dagens ordspråk lyder som följer:

"Skogen skulle vara märkligt tyst om bara de fåglar som sjöng vackrast skulle sjunga."

Green Heart

Vårkänslor?

I morse flödade regnet ymnigt och nu skiner solen lockande utanför de skitiga fönstren. Fönstren på jobbet alltså. Hemma ser man inte ens solen. Bra på ett sätt, man kan själv bestämma vilket väder det är ute. (Vi hade t ex en vit julafton till skillnad från de andra på vår gata.)

Aprilväder i mars, vart är världen på väg? Kan det vara nåt med miljön...?

Fick precis reda på att även jag har gått omkring med streptokocker, precis som övriga familjen. Förmodligen sen januari. Penicillin är av nöden. Döden!

Men visst, det är ju trevligt att vara frisk. Och som av en händelse kommer här dagens ordspråk:

" Hellre rik och frisk än sjuk och fattig"

GreenHeart

Teknikens under?

Så var det ny jobbevecka.

Försökte förgäves installera nya bredbandet hemma i helgen. Allt gick förvånansvärt bra till en början, mycket överraskad! Sen blev allt fel och helt obegripligt, inte överraskad längre...

Måste lämna in hårddisken igen, det fattas visst nåt. Arrghhh!

Men snart kan jag blogga när jag själv vill och inte när tekniken tillåter vilket kommer att göra underverk för kreativiteten.

På Kvinnodagen i lördags bjöd mor med mig och systern på en föreläsning i staden. Det var Claes Schmidt/Sara Lund som berättade om sitt liv som transa och om fördomar och om normer. Kan låta trist men var SÅ BRA! En sån klok man, en sån stilig man, en sån otroligt rolig man!

Många nya tankar vaknade. Nyttigt! (kolla hans hemsida http://www.saralund.se/)

På kvällen firade maken kvinnodagen på bästa sätt. Ute med grabbarna.

Nu dags för dagens ordspråk:

" En god avföring är bästa huvudkudden"

Så sant som det är sagt. (Fråga vilken förstoppad byråkrat som helst.)

GreenHeart

Ny dag. Ny blogg.

Första dan på mitt nya bloggliv.

Lägger ambitionsnivån lågt, förhoppningen är att kunna sprida min visdom (?!) dagligen men på grund av teknikbristen hemma kan det bli svårt.

Men jag siktar mot stjärnorna och som av en händelse lyder dagens ordspråk:

"Per aspera ad astra"

(för er som inte läst latin: "Genom svårigheter mot stjärnorna")

Tillbaka på jobbet

Tillbaka vid mitt skrivbord. (se bild)

Måste genast kolla att min blogg funkar.

Det gör den som synes! Det är på riktigt, JAG är en bloggare. Det var inte bara en febrig cyberdröm.

Det kliar i fingrarna och orden seriekrockar i hjärnans vindlingar i sina försök att komma ut först.

Lugn, bara lugn säger jag. En blogg kräver eftertanke. (Och jag som formulerar tankarna medan jag skriver...)

Redigering är av nöden framöver. Idag är jag bara så glad, så glad. Orden får bubbla som dom vill. Som såpbubblor mot vårhimlen denna vackra marsdag!

GreenHeart

I´m back!

Hej igen!

Det här var så kul så jag måste genast skriva mer!

Dagens ordspråk (som jag hoppas blir ett stående inslag på sidan):

"Hellre lyss till den sträng som brast än att aldrig spänna en båge"

GreenHeart

Hej och välkommen!

Så har det då hänt.

Jag har tagit klivet in i framtiden och rakt ut i cyberrymden! Spännande och overkligt och kul.

Skulle inte förvåna mig om jag blir addicted omedelbums...

För såna som mig, som alltid vill tala om vad jag tycker i tid och otid, är den här möjligheten att få tycka och t o m eventuellt bli läst en gudagåva.

Måste dock återvända till mina verktyg och snygga till min lilla blogg. Visserligen är det insidan som räknas men det får finnas gränser.

På återhörande.